Lyckad grävlingjakt

Efter ca 25 minuter lyckades vi att bryta upp en planka i golvet, där grimme gjorde sitt sista språng. På bilden ser ni en glad skytt samt en nöjd terrier. Hundens ägare Jari står bakom kameran.

Lyckad bockjakt

Returbocken

Bocken var en försiktig general, mitt tålamod var inte det bästa. Men jag lyckades att härda ut.

Äntligen fick man släppa ett skott, efter ca 2,5 timmars väntan, bland svärmar av knott och mygg.

Ganska lustigt horn

Lyckad minkjakt

Andreas "Nille" Nilsson ringde en dag och berättade att de sett en minkkull i närheten av Skamheforsen. Vi rustade oss med div utrustning och for dit. Väl framme släppte vi Holger, som visste vad det var frågan om. Han sökte effektivt av strandbanken och hittade snart några hål som var intressanta. Grävningen började. Tomas Forsberg passade med sin hagelspruta. Efter ca 45 min kom minken och sprang rakt in i de sälla jaktmarkerna.

Nöjda o glada slog vi oss ner och smakade av kaffet.

Inventering

Nåt hemma???

Inte så intressant vid detta gryt, men lite slitet var det....

Hmmmm då finns de i närheten.

Gäddfiske

Västerdalälven

Drillad i älven under en fin sommarkväll. Min brorson Viktor är med på bilden.
Vikt: 6kg
Längd: 100 cm
Bete: Atom

Har tidigare under våren fått ytterligare 2 fina gäddor. Vikten på dessa var 8, 9 kg. Nylonspinnare är ett redskap som fungerar i alla väder.

Holgers första riktiga kamp med grävlingen.

Fläskläpp

Detta hände förra året under en grytvända.

Med spaden, halvautomaten, och Nilles hjälp gick allt bra. Utom för den vitbläsiga, långnosade besten som lever i de mörka gångarna.

Holger fick äta penicilin i 10 dagar. Så går det om man inte förstår att husse och hans vänner sköter avlivningen, utan tror att själv är bäste dräng.

Jocke och Nalle

Jocke med en urgammal get

I höstas kom Jocke och Nalle (drever) hit till oss på en dagsjakt, vi började dagen med ett släpp med min tyske, men utan resultat i detta såt. Sedan var det dags för Jocke och hans jaktkamrat att visa vad de kunde i ett nytt område. Efter ca 10-20 min var det drev. Jag stod på fel sida av berget och hörde inget av drevet. Jocke var som vanligt på rätt ställe och fich skjuta en urgammal råget, hon var nästan vit och hade knappt några tänder. När vi summerade dagen, var vi nöjda med att gjort
denna välgärning. Geten hade gått mot en svår död i de ödsliga bergen.